Foto: Stina Lilja
PRV (Patent- och registreringsverket) har en omfattande utbildningsverksamhet. Andra organisationer som vill satsa på att göra utbildning och lärande till något centralt kan lära mycket av hur PRV arbetar med detta. De som granskar patentansökningar på PRV är patentingenjörer, vilket är att vara en tusenkonstnär. Henrik Eriksson är ansvarig för interntutbildning på PRV och här följer en intervju med honom.
- Många börjar sin patentbana här hos oss. Utbildningen till patentingenjör på PRV tar ca 1 ½ år och vi tar vanligtvis in nya sökande två gånger per år, de som söker är civilingenjörer. I varje kull är det ca sex personer, så det blir som en liten skolklass. Från dag ett sätts man på skolbänken och teori och blandas med att man praktiskt handlägger patentansökningar tillsammans med handledare, berättar Henrik Eriksson.
I Sverige är utbildningen unik i sitt slag. En del som har gått utbildningen jobbar kvar länge på PRV, medan andra ett tag efter utbildningen söker sig vidare för anställning på patentbyrå eller hos patentavdelningar inom industrin.
- Det har ett värde att de vi utbildar stannar kvar hos oss, men det har också ett värde att de som väljer att sedan söka sig vidare är duktiga patentingenjörer, tack vare utbildningen får vi in bra skrivna patentansökningar, säger Henrik Eriksson.
Blandningen av teori och praktik är oerhört uppskattad
- Det har varit väldigt bra att man börjar jobba skarpt med att hantera patentansökningar redan dag ett på utbildningen. I kursutvärderingarna ser vi att kursdeltagarna uppskattar att de med en gång kan se vad den teoretiska kunskapen kan användas till praktiskt, berättar Henrik Eriksson.
Även språkutbildning ingår
PRV är en så kallad internationell myndighet. Det ställer krav på goda språkkunskaper hos de som ska bedöma patent. Förutom engelska, ska de som börjar utbildningen till patentingenjör ha kunskaper i franska eller tyska, men ibland görs undantag om någon som ansöker har en mycket specifik teknisk kompetens. Vad gäller det språket man inte kan av franska eller tyska så får man sätta sig på skolbänken för att lära sig det också. Varför är då språkkunskaper så viktiga på PRV?
- I patentdatabaserna finns det många franska och tyska skrifter och som patentingenjör ska man snabbt kunna se om man hittar någon intressant information där när man bedömer en patentansökan. Idag görs allt fler ansökningar på kinesiska (mandarin), japanska och koreanska, så visst är det önskvärt att man även kan exempelvis lite kinesiska, säger Henrik Eriksson.
Utbildning av patentingenjörer är något som PRV har gjort under många år, så både utbildningsmaterialet och utbildningens upplägg har man kunnat förfina allt efter som. På PRV är man väldigt noga med att utvärdera utbildningen. Det gäller att det som inte fungerar rättas till.
- Att hitta tunga utbildare som engagerar kursdeltagarna är viktigt. Samma sak gäller för de som är handledare och ska fungera som stöd i det vardagliga arbetet med patentansökningarna. Vi har haft tur för många som jobbar hos oss har även en lärarbakgrund, berättar Henrik Eriksson.
PRV:s kvalitetsmätning handlar också om att kontrollera kvaliteten i granskningen av patentansökningar.
- Vi har väl utvecklade rutiner för hur det återkopplas till oss utbildare, säger Henrik Eriksson.
Utbildningen till patentingenjör är grundutbildningen inom myndigheten. Det finns därefter expertutbildningsprogram som man kan studera vidare på och bli patentexpert. Dessutom går personalen uppdateringskurser för att repetera det man en gång lärt sig.
Ledningens stöd är viktigt
Henrik Eriksson har några goda råd att ge till andra organisationer som också vill göra utbildning och lärande till något centralt i organisationen. Något som han menar är avgörande är att ledningen stödjer utbildningssatsningarna. Det behövs tydliga mål och syften för utbildningarna som både föreläsarna och deltagarna har tagit del av. Dessutom tror han att en förklaring till att PRV:s utbildningar är så uppskattade är att de som utbildar, förutom att utbilda även arbetar praktiskt i verksamheten.
Text: Lars Carlén








